Efter dessa morgonpresentationer och kaffepaus var det dags att bege sig till en av de 43 olika workshops som delvis var inhysta i sportpalatset men även på andra platser i närheten. Ett trettiotal stora bussar stod beredda med transporter samt otaliga volontärer, poliser m.m. Det fanns workshops i musik, dans, sport, film, konsthantverk samt studie – och samtalsgrupper av olika slag. Workshopsledarna kom från världens alla hörn. Kongressen var trespråkig: ryska, engelska och tyska.
Måltiderna, lunch och middag, serverades i två stora fina matsalar i grannbyggnaden ”Kosmos”. På eftermiddagarna var det dags för 15 olika guidade exkursioner i stan, museer, kyrkor, historiska platser m.m. På kvällarna genomfördes olika kulturella program. En av höjdpunkterna var besöket i Filharmonin med stadens filharmoniska orkester. Det fanns inga hissar i byggnaden men en hel skara med unga starka män stod på rad, beredda att bära alla besökare i rullstol uppför de två trapporna! Det var en upplevelse att se alla dessa hjälpande händer vart man än kom! Det var tack vare alla dessa organisatörer, volontärer, workshopsledare, översättare, tekniker m.m. som det gick att genomföra detta gigantiska äventyr utan några nämnvärda incidenter. Kongressen blev mycket positivt uppmärksammad i rysk media, tv och tidningar följde med på alla tillställningar.

Kongressen avslutades med en äkta rysk bal i stor stil i konserthallen på ”Kosmos”. Stadens teatrar hade lånat ut balkläder för öppningsdefilén och en dress-code hade skickats ut till alla deltagare flera veckor i förväg. Med alla volontärer, delegater och organisatörer var det över 1000 människor som valsade runt i de mest fantastiska långklänningar, kostymer och folkdräkter. Det dansades polka, mazurka, polonäs m.m. till den ståtliga liveorkesterns toner. Senare gällde det att försöka få en skymt av och komma åt den enorma världskongresstårtan som rullades fram med sprakande ljus. Mirakulöst nog fanns det plats för allt och alla även för rullstolsdans! Stämningen var på topp och kvällen blev till en oförglömlig upplevelse för deltagarna världen över.
Många nya vänner fann varandra, erfarenheter och kontaktadresser byttes ut, den tredje regionala ryska kongressen är planerad i september nästa år i Sevastopol.

”Sverdlovskregionen har visat att de kan föra dialog med andra länder kring integration. Vi kan även visa på framsteg men är bara i början av vägen när vi jämför med många europeiska länder, men – vägen vi valde är den rätta.” Det var socialministern som yttrade dessa ord under den officiella avslutningen. Till sist tonade den gemensamma sången: We are the world…(av Michael Jackson) i rummet och duvor skickades mot skyn som tecken för fortsatt positivt samarbete mellan människor med särskilda behov och förmågor och deras organisationer i världen, när det gäller att skapa och utveckla ett inkluderande och rättvist samhälle.

”När du känner värme i ditt hjärta då minns du oss” sa en argentinsk vän vid avskedet.
Ja det var mycket värme vi bar med oss hem till alla världens hörn från denna stora manifestation för kreativitet, fred och kärlek.

Brigitte Deck

* Genom ett kontinuerligt samarbete med Sverige sen många år tillbaka har arbetet inom läkepedagogik och socialterapi grundats och utvecklats i Jekaterinburg.
Läs mer om det i LÄS nr ? och i Forum för Antroposofi nr 3/ 2016. ”Som himlen på jorden….” en plats i Ural. Brigitte Deck